Diskuterar knark över MSN med en gammal vän. Eller gammal och gammal, tilräckligt gammal för att jag ska kunna käfta emot.

Jag får inte ut speciellt mycket av den. Jag tycker att han har fel, och jag tycker att det inte är så och att det är bättre på andra sätt. Det är omständigt, att vara i den här lilla stunden av förvirring, likgiltighet och oro över sina nära när den andra parten av konversationen påstår att det är relativt ogrundade farhågor. Men bara kom in i mitt huvud och bråka, så ska vi se vem som vinner. Min oro är befogad.

Idag gillar jag inte The Hidden Cameras. Idag gillar jag omväxlande klezmer, indie och progressive. Väldigt humörig den här fredagen må jag säga. Det är egentligen inte någon vetenskap, men de flesta som jag vill ska veta vad det handlar om fattar utan att jag behöver förklara.

Ikväll var mina alternativ lite olika, där det ena innehöll meskonsumtion av mesdroger och det andra innehöll film och vin och cider och det tredje mestadels handlade om att ha roligt och att vara liiite för full för att behålla sitt forna omdöme.

Eftersom jag kände idag, tydligt som attans eftersom det börjar bli sommar och allt, att jag verkligen inte vill beblanda mig mer med droger alls så strök jag det alternativet efter många om och men. Jag känner att... min tid är förbi på den fronten. Jag vill inte riskera det som jag redan klättrat ur och passerat och faktiskt tagit mig igenom redan, bara för att några av mina vänner finner det lämpligt att ha som hobby. Jag har mer att förlora nu.

Vin och cider och film hade alldeles för fel personer i publiken, och jag tackade nej till även det, så vid tiotiden satt jag i en taxi till Alet och vid tolvtiden satt jag i en taxi hem och de senaste två timmarna har jag haft sex med en löjligt snygg person som jag för tjugo minuter sedan bad gå härifrån. Jag har alltså spenderat min kväll med att vara fundersam och trött för att genomgå förändringen till full och kåt, och senare förundrad och tillfredställd. Bara för att jag kan. Visst verkar det roligt? Det är det. Inte så nödvändigt dock. Jag borde lägga ner med den här ungkarlsgrejen.

Jag hoppas att han hade taxipengar.

Jag saknar Nalle.

OCH jag gillar The Hidden Cameras. De gör mig glad, tystlåten och sentimental efter Hultsfred 2005. Jag kommer inte ens ihåg ifall jag kände honom då. Kan jag inte gjort. Jag önskar att jag kunde minnas allt han sagt och allt han gör, och att saker någon gång kan fungera på ett sätt som inte sabbar allting. Om han varit här nu hade jag berättat det för honom tror jag. Han borde vara här oftare.

Jag mådde precis lite dåligt. Kom på en massa saker som jag inte orkar komma på just nu, samtidigt som jag fördrivit ett par timmar med Nip/Tuck. Det är illa och jag vill inte. Jag vill bara köpa lycka med oförtjänta pengar och åka härifrån och leva för mig själv högt uppe på ett berg tills jag blir galen och skjuter mig själv i huvudet, fullkomligt nöjd med mitt val.

Det har varit mycket nu, den senaste tiden. Att emigrera och ägna sina år till ingenting känns väldigt resonabelt just nu, förutsatt att jag är nöjd från och med första sekunden jag börjar med det. Samt att jag ska ha ändlös tillgång till sex, ... och typ det. Och mjölk. Alltid.

Det är sorgligt att må annorlunda för varje tanke, men just nu vet jag inte vem jag ska vända mig till när jag mår dåligt över småsaker. Alla orkar lyssna men ingen har kraft nog att gå vidare och ställa rätt frågor.

Och alla förstår precis vad jag menar, för du och jag behandlar folk så hela tiden, och därmed får vi det tillbaka. Jag avskyr att behöva andra.

Idag har jag varit onaturligt produktiv för att vara just jag. Gjort abstraheringar och parafraser och fat och askfat och allt vad det är. Och så har jag sett på den Lilla Sjöjungfrun och bestämt mig för att gifta mig med Triton, ifall inte prinsen vill ha mig. Men jag resonerar så att prinsen måste vara jättegammal eftersom han redan var tjugo eller något när filmen gjordes (89) men eftersom Triton är RULER OF THE SEA så måste det innebära att han åldras sjukt långsamt. Därför föredrar jag nog Triton.

Annars spelar jag Mortal Kombat 4 på datorn, och snackar skit på msn. Det mesta har inte något nämnvärt utbyte, förutom att jag kan ha gagnat en studenskivekamrat. Hoppas hoppas.

Hej. Jag fick en kommentar om att min blogg är klockren för något inlägg sedan, och det gjorde mig väldigt glad. När jag känner mig läslustig, och inte bara skrivlustig, då ska jag ta och sätta mig in i hans blogg också. Som tack.

Emelie har varit här sedan halv sex ungefär, men jag orkade inte låta henne stanna under natten eftersom jag har helt andra saker att reflektera kring, och hur mycket jag än tycker om slående vackra människor så tenderar de att vara otroligt distraherande vilket gör att istället för bearbetning så ägnar man sig åt förträngning. Förträngning är dock bra på sina sätt, men inte på de sätt som jag finner attraktiva.

Jag har en speciell relation till Emelie, eftersom hon med all risk är den enda personen som aldrig skadat, sårat eller fått mig att må dåligt. Under vår mest intensiva tid lekte vi eskapister, satt på svartkrogar och blev bjudna på drinkar, även om klockan var två på en torsdagseftermiddag, för att sedan dra oss tillbaka för att antingen dricka kaffe eller bete oss som att vi känt varandra i tio år och varit kära i fler år än så. Det var en deprimerande tid, som vi höljde i förnekelsen och den intensiva önskan om allt som... är nu. 

Nu, just nu, är det en väldigt bra tid. Jag, cynisk, sarkastisk och uppfattningsvis onåbar på de viktigaste plan, har dock svårt att ta detta i akt, och göra vad medmänniskorna gör. Ta sig i kragen och kasta sig framåt är en sak svår att komma fram till, då timingen måste vara exakt och viljan fruktansvärt stark. Och man måste med all risk ha en massa faktorer till hands, som pengar och övriga medel som krävs för förändring på dessa nivåer. Jag tror att en del förstår vad jag menar.

Emelie får mig att vilja göra förändringar i de skalorna, och många gånger har jag upplevt att jag genomgått dem på mina egna villkor, för min egen skull. Emelie påstår sig ha upplevt samma saker och tackar mig för att jag, genom min starka vilja att se människor utvecklas, har hjälpt henne igenom de förändringarna och fört henne framåt.

När hon kom hit idag var hon slående vacker, klädd i jordfärger och många lager kjolar, ett vanligt bomullslinne i en matt, gråbrun färg. Långa, lockiga håret var hastigt uppsatt i en rufsig knut, och det var svart. Vanligtvis är det naturligt rött, men jag måste erkänna att det är lika fint nu som då (som alltid). Traditionellt rött läppstift och nyligen tatuerade körsbärsblommor i nacken och ner i en graciös båge mot svanken och över sidan. Den, med all risk, vackraste kvinna jag någonsin lagt min hand på.

Att hon inte skulle distrahera mig inatt bara för att hon inte är här verkar just nu som en lögn.

Varför inte? Isabell, gör den.

10 favoriter:

Färg: Idag gillar jag grått, väldigt mycket.

Mat: Favorit säger du? Falafel på fyllan, finns ju inget bättre.

Band: Idag är det the Drones igen. I största allmänhet är det fanimej Pink Floyd & Tool. För jag har en the Dark Side of the Moon-tatuering!!! Smooches.

Film: Nej jag har inte någon favoritfilm.

Bok: Favoritbok. Favoritbok... Någon Márquez kanske.

Sport: Sex eller någon annan form av uthållningstävling, så länge det involverar människor, film eller sprit.

Årstid: Mellanårstiderna.

Veckodag: Fredag. Men inte nästa fredag, för då jobbar jag.

Glassmak: Vanilj.

Tid på dygnet: Senast.

9 för tillfället:

Humör: Gammal och vis, kluven och bestämd, saknig och fridfullt själv.

Smak: Vaniljteet, som är ganska äckligt.

Kläder: Tjock-kläder.

Bakgrund: Devendra Banhart.

Nagellack: Nagelolja, osynligt!!!

Tid: 00.45

Omgivning: MIN lägenhet.

Irritationsobjekt: Kli bakom örat.

8 första:

Bästa vän: Storebror Kim-Göran.

Screen name: Internetupplevelsen var oövervinnelig med "xena22". I gets p0rn.

Husdjur: Allra första var en skitstor hund som skrämde ihjäl mig och bror.

Piercing: Öronen vid 4, läppen vid 17, borttagen vid 18.

Förälskelse: Säkert en tjej.

Musik: Maiden!

Bil: Isabells såklart.

Kyss: Minns inte.

7 senaste:

Alkohol: Wodka.

Mat: Noodlescratcher.

Dryck: Te.

Biltur: Hm. Senast jag åkte med Isabell...

Kyss: Igår... inyss.

Spelad låt: How We Operate - Gomez. (Grey's Anatomy Soundtrack, jag borde skjutas.)

TV-program:  Jag har ingen TV.

6 har du någonsin:

Dejtat någon av dina bästa vänner: Jaja.

Brutit mot lagen: ...Perhaps.

Blivit arresterad: ...Perhaps.

Badat naken: ...Perhaps.

Varit med på TV: Oturligt nog.

Kysst någon du inte känner: Lyckligtvis.

5 nej tack:

Kläder: Pastell.

Mat: Korv...

Musik: Schlager och dansband och svensk country och techno osv osv.

Dryck: Svinto. Nej tack till... minimjölk.

Personlighetsdrag: Det där "Heeej vad längesen, shit asså hur é lägeeet" när alla vet att ens genuina respons är fuck off fuck off fuck off fuck off. Det draget, jag tror du gillar mig och bryr dig-draget.

4 saker:

Du gjorde igår kväll: Hade sex.

Du kan höra just nu: Soundtrack.

Du inte kan leva utan: Musik, folk, någon form av tillflykt. Måleriet kanske.

Du gör när du har tråkigt: Gör sånthär.

3 personer:

Du kan berätta allt för: Det handlar om frågor, inte personer.

Du tycker om:  Nalle, Daniel, Jocke.

Du inte gillar: 90% av alla andra.

2 val:

Kaffe eller te: Kaffe.

Vår eller höst: Höst.

1 önskan:

Att mina andetag var värda miljoner och att man kunde köpa lycka för stålar.

Nu har jag sedan... skitlänge, försökt hitta en schysst MK3-video att lägga upp, men det finns fan inga fina. Så ni får klara er utan.

Man ser månen väldigt bra härifrån. Det är skönt. Vägarna är höljda i gatulampfärg, sån smogorange som alla som någonsin älskat asfalt känner igen vid första ögonblicket. Jag älskar asfalt, så länge jag inte måste gå barfota på den. Eller slå huvudet i den.

Jag har bara jobbat och sett på film idag, och upplevt den gamla vanliga söndagsångesten, för morgondagens ansvar och olediga tid. Ju mindre jag diskar desto mindre fjällar jag i handflatorna, ironi? 2001: A Space Odyssey, den såg jag på idag. Inte så länge sedan faktiskt. Jag lät Daniel vara här, och se på den med mig, eftersom han tog initiativet att se den ifrån början kanske. Han hade kinapuffar. Jag önskar att jag haft vett nog att tycka om honom mer. Det är ett ämne som varit väldigt up for discussion under de senaste... dagarna. Det är jobbigt att reflektera jobbiga saker mot sig själv när man bara vill vara full och skita i allt, men någon sa att variation är nyttigt. Som med shampo, eller nagellack. (Eller män.) Ju ljusare det blir för varje kväll, desto mer relevant känns det att "stadga sig" så småningom. Eftersom jag känner mig sextio år gammal får jag halv hysteri ibland, angående det, och ibland väljer jag att ta ut det över någon, som idag.

Det gör inte någon större skillnad, eftersom jag ändrar mig en timme senare och då har jag slutsatsvis suttit och ljugit om vad jag vill i flera timmar. Löjligt va? Ja. Imorgon kväll kommer Emelie hit, och hon ska laga mat har hon bestämt. Jag ska röra vid henne. Hennes hår och hennes höfter, hennes ben, ansikte, bröst och rygg. Jag ska göra te åt henne, och visa henne allt jag tycker om, låta henne välja musik och stänga av mobiltelefonen. På tisdag ska jag sjasa ut henne innan jag går till skolan, och lova att höra av mig, som jag aldrig gör.

Jag kommer aldrig att ändra på mig egentligen.